Idag blev vi ett helt gäng som åkte iväg, totalt 8 pers. Vi lastade boondockern i skåpbilen och lastade brorsans och Patriks maskiner på släp. Patrik premiärade sin Renegade som han hämtat i veckan, och var väldigt nöjd med hur den presterade.
Tyvärr blev det en liten miss, vilket slutade med:
Efter ett snabbt rembyte var vi på väg igen, men tyvärr var det den fräscha remmen som gick sönder och nu hade han en sämre rem vilket föranledde lite försiktigare körning.
Efter en stund sprack molnen upp och vi fick en bit körning i riktigt trevligt väder. -5 grader, relativt vindstilla och strålande sol. Bättre blir det inte!
Patrik med sin nya maskin.
Oskar har rätt kul… 😉
High five med Jocke…
Vi hittade ett roligt ställe att klättra, och körde över berget och ned på baksidan. Där var det en jättestor myr/sjö som vi körde och burkade runt på ett bra tag. Efter det hittade vi en elledning och följde den till en annan sjö… När vi låg och matade på över sjön small det helt plötsligt till i Oskars maskin. Vi stannade och kollade vad som hänt…
Det visade sig att om man kör lite för länge på en variatorrem så att den antar den här formen
… så går den inte så bra att köra vidare med.
Blev ett snabbt rembyte även här, och sen åkte vi vidare. Hittade fler roliga ställen att klättra på, men det var rätt dåligt bär i snön och jag tror att vi kört på varenda stubbe som finns i skogen där vi vart och kört. En oväntad stubbe i uppförsbacke leder lätt till
att man får ta en liten paus. Nu stannade jag ju egentligen eftersom att Johan valt att parkera tvärs min väg lite längre upp…
Efter att vi lossat Johans skoter kunde jag backa loss min, så fast satt jag inte. 😉
(Måste erkänna att jag lyckats plantera maskinen riktigt ordentligt i en slänt, så visst, jag har oxxo kört fast idag.. Men har man inte kört fast så har man ju fegat, eller hur?)
Vi körde vidare och hittade dagens högsta klättring, och efter ett par försök och en lååååång fullgasrepa stod man så där längst upp.
Sista biten var riktigt brant och man känner att maskinen skulle må bra av en lite högre matta. Tur att bracketsen blev så bra att det kanske går att köra med 59mm matta snart.
Efter den klättringen var man ordentligt slut, och det kände även resten i gänget, så det blev återfärd till bilarna, ilastning och hemfärd.
Det har varit riktigt rolig körning idag, och nu sitter man här igen, helt slut i kroppen och glad och längtar ut igen! Men till nästa gång blir det att testa köra med en lite högre maskin för att se hur det känns.
Jo, jag testkörde Polaris Assault idag oxxo, och den gick riktigt bra. Men det var ingen såndär AHA-upplevelse, så det blir nog inget byte till en sån nu iallafall, vilket är skönt. 😉
Jag gillar min boondocker!