Efter en skön vecka i fjällen med husbilen, och på Leksand sommarland, var det dags att ta tag i husbygget igen. Tina hade skickat ut offertförfrågningar till alla de större byggvaruhusen i stan, och helt överraskande hade Beijer bäst pris på det material vi ville ha, och inte mig emot blev det en stor beställning från dem. Vi valde att få hela klabbet utkört, och en vacker sommarmorgon kom en lastbil med lite drygt 8 ton byggmaterial.

Helt galet att bara få stå och se på medan pall efter pall med byggprylar bara lastas av där man vill ha det..

Eftersom att vi grävt en ganska djup grop, och eftersom att vi vill ha samma golvnivå i utbyggnaden som i det befintliga huset, räknade vi snabbt ut att vi kommer ha en “källare” på 90 cm under utbyggnaden. För att få det bra valde vi att mura upp denna i Leca-block eftersom att de är lätta att hantera och isolerar bra. Dock har jag aldrig murat på detta sätt tidigare, så det tog en liten stund innan man fick in arbetssättet.

Det absolut knepigaste var att få till anslutningen mot det befintliga huset, men med lite knåpande blev det skapligt bra även det.

Efter fyra murade varv lade vi syllpapp och äntligen fick träarbetet börja!

Återigen gick det väldigt fort att skruva ihop en ram och lägga golvreglarna, tur att Tina var ute och fotade lite undertiden iallafall.

Golvet består av 195×45 reglar cc60 som står på en 95×45 i kanten för att lyfta de sista 10 centimetrarna som behövs för att få rätt golvhöjd. Badrumsgolvet ska flytspacklas och klinkras så där är det kortlat cc60 för att få ett mer stabilt golv, och det gör en enorm skillnad!

Med golvplattan på plats var nästa steg att resa väggarna, men då måste vi först räkna ut vilken exakt takvinkel vi ska ha för att få så bra utrymmen som möjligt i bygget.

När det var bestämt så var det bara att skruva ihop den första gaveln och resa den – något som var så tungt att jag fick ringa en vän som hjälpte mig att få väggen från horisontalt till vertikalt läge..

Oturligt nog drog vännen iväg på semester när detta var gjort, så den andra gaveln fick jag resa själv, vilket jag löste genom att inte bygga den helt färdig innan resning. Med gavlarna på plats gick det fort att få upp mellanväggarna.

Ibland är det lite läskigt att klättra upp dit man behöver vara för att få saker på plats, som till exempel när man vill sätta en överliggare på hjärtväggen..

Med alla väggarna på plats börjar det faktiskt likna ett hus..

Men eftersom att vädret varit som det varit denna sommar, och vi inte gillar att virket blir blött när det regnar blev det rätt brådis med att få upp takåsar och täcka bygget med plast.

Takåsarna är i 220×45 regelvirke av god kvalitet med cc60, vilket bör hålla för en redig snölast. 😉 I nock fördelas lasten ut över hjärtväggen med en 220×45 stående regel, men då takåsarna står på de vertikala reglarna i väggarna behövs egentligen väldigt lite lastfördelning på det här sättet.. dock behövde vi plats för isolering, så det blev ett bra sätt att avsluta hjärtväggen på. Precis innan det började regna var plasten på, och taket tätt!

Ordentligt skönt att ha bygget vädertätat uppifrån! Tyvärr blåser det ju även en del där vi bor, så det blev även rätt skyndsamt att montera vindpapp för att få bygget helt tätt i alla riktningar.

För att nu kunna påbörja monteringen av panelen, och göra utsidan färdig, måste grunden putsas först. Även detta var ett helt nytt moment som tog ett tag att få in klämmen på, men slutresultatet blev helt okej..

Just den här dagen strulade till sig rätt ordentligt dock då det började regna mitt under putsningen. Tina sprang med presenningar medan jag försökte få putsningen klar, och när det äntligen var färdigt hade det kommit ett ordentligt regnoväder.. lämnade presenningarna på plats och stökade ihop verktygen, och det sista jag gjorde var att koppla strömmen ur cementblandaren – ståendes i en djup vattenpöl i mina foppatofflor, iklädd dyngsura handskar.. Precis när jag slet ur kontakten insåg jag hur korkat det var när kroppen krampade ihop totalt och jag kände hur strömmen gick genom händer och armar för att fördelas genom kroppen ut genom fötterna ner till marken. Jag hade en oerhörd tur, för trots att jag skrek rakt ut var det ingen som reagerade, men efter någon sekund tappade jag strömkabeln och kunde helt utmattad sätta mig ner och pusta ut. Resten av kvällen spenderades på akuten med diverse EKG och prover innan jag fick ett okej och ett antal förmanande ord från sköterskorna där..

Nu är iallafall bygget tätt och det får regna hur mycket det vill.

 

Fortsättning följer..