Resan började odramatiskt någon gång efter lunch på tisdagen med en bilresa på dryga 80 mil, från Skellefteå till Järfälla där vi fick ett par timmars sömn. Väckaren ställdes och vid 0330 blev det uppstigning. Snabb bilfärd till Arlanda där vi direkt hittade en plats på långtidsparkeringen, och iväg bar det mot terminal 5 och 0605-flyget mot Marocko.

Snabb frukost på Waynes innan avresa. Flyget ner gick fint, sov nästan hela vägen, och när vi landade var det BETYDLIGT varmare än när vi klev på, även om temperaturen varit onormalt hög i Sverige när vi åkte. (Vi hade 16 grader varmt i Gävletrakten på vägen ner). På planet mötte vi upp resterande i gruppen, och väl på marken blev det snabb utcheckning (vårt bagage kom först, otroligt – det brukar inte komma alls!) och gemensam taxifärd till Chems hotel. Lite roligt att taxichauffören talade sig varmt för “The greatest hotel in all Africas”, för att i andetaget efter berätta att “and your hotel is neighbouring to that hotel”.. 😉

Vi blev självklart lurade på taxitariffen, men det är som det ska vara när man kommer som turist till ett annat land. Valutan i Marocko heter Dirham och är enkelt nog ungefär lika mycket värd som våra kronor (typ 0,85kr på en dirham), så att taxiresan kostade 200 dirham är dubbelt mot vad den borde, men man blir ändå inte ruinerad. Efter en snabbvisit på rummet blev det en tur ner på byn, till den stora Bazaren som man hört så mycket om.

På vägen dit var det mycket att hålla koll på, även om trafiken är bättre än i Albanien så är det ändå galet hetsigt.. Tina tappade koncentrationen en sekund och katastrofen var ett faktum. Ett avloppsventilationsrör attackerade hennes smalben och orsakade en ordentlig blödning..

Benet svällde upp ordentligt, så det blev ett blixtbesök på hotellrummet och en djupdykning i första-förbandskittet jag alltid har på ryggan när jag kör för att linda benet och få bort svullnaden. Vi Runstenar håller fanan högt och drar på oss resans första skada, redan innan körningen börjar! Tur att man är van, för lindningen av benet hindrade svullnaden och gjorde att det inte var några problem att köra.

På vägen till hotellet gjorde vi misstaget att få ögonkontakt med ett par tanter som satt på en bänk i parken vi passerade. Innan vi visste ordet av hade vi varsin hennatatuering som de ville ha hutlöst mycket pengar för. Eftersom att de börjat måla på oss utan att vi gett samtycke ville vi inte betala, men vi blev ändå en hel hög dirham fattigare innan vi lyckats ta oss därifrån.. nåväl, det blev ju snyggt iallafall – eller? 😉

Lunch intogs på en restaurang med utsikt över torget. Galet många försäljare som försöker sälja samma skräp till ockerpriser till ovana turister. Hela Bazaren är ett myllrande kaos av människor, och i ett försök att hitta ett öppet apotek för att köpa ersättningsbinda till förbandslådan gick vi vilse. Det tog ett bra tag att hitta rätt igen, och trötta som vi var uppskattade vi inte riktigt det stora utbud av matstånd som nu smällts upp istället för krimskramsförsäljarna på torget. Vi gick runt och turistade lite bland kobror, apor, tuppfäktningsshower, mobiltelefonförsäljare och annat innan vi återvände till hotellet, där vi tänkt äta middag. Det visade sig senare att Chems bara har sin all-inclusive-buffe, som inte var någon höjdare.. vi valde bort den och tog en taxi till nya delen av Marrakesh istället där vi avnjöt en smaklös middag på en rätt flashig restaurang/nattklubb, “Level 5”.

Maten i Marocko består allt som oftast av kyckling med pommes, eller Tajin – en rätt som tillagas i lerkrus. Tajin är rätt okej, men maten smakar väldigt lite. Till och med på de finare ställena vi åt på var det väldigt lite smak på maten, ingen gastronomisk upplevelse denna resa alltså! Efter middagen blev det hotell och sömn.

Marrakech -> Ouarzazate

Klockan 0900 blev vi upphämtade från Chems av en minibuss som skulle köra oss över Atlasbergen till Ouarzazate. Bussen såg ny ut, och efter lite grejjande fick all vår utrustning plats i bagaget och vi rullade iväg.

Vägen är från början väldigt platt, men man ser Atlasbergen torna upp sig redan i Marrakech, så det tog inte lång stund innan vi började klättra på de slingrande serpentinvägarna. Högsta passet var på lite drygt 2500 meter innan det började slutta utför igen. Av någon anledning började det lukta väldigt mycket diesel i bussen, och när vi kom fram insåg vi att chauffören misslyckats med tricket att stänga tanklocket.. Diesel hade runnit efter sidan på bilen, och det luktade inte mumma, och det var ett dåsigt gäng som klev ur bussen på “Fint hotel” i Ouarzazate.

Det första man lade märke till var våra leksaker:

Efter incheckning såg man poolen, som lockade..

Hotellet gjorde skäl för sitt namn, det var väldigt fint. Rummen var fräscha, sängarna stenhårda, varmvattnet varmt och poolen iskall. Ölen, som kostade runt 25kr i baren, var kall och god, och vi intog ett par innan vi gick ner på byn för att äta lunch.

Vi hann strosa runt lite i Ouarzazate innan middagen på hotellet. Sen blev det en rätt tidig kväll för att hinna vila ut innan avfärd 0900 imorgon..