Nu var det ett tag sedan det blev skrivet här, men det beror inte på att inget händer, snarare på att det händer för mycket…
Sedan vi kom hem från Sädva har det varit ett himla ståhej. Det började med att Tilda fick vattkoppor dagen efter hemkomst, så Tina fick vabba resten av veckan. Turligt nog fick hon inte jättemånga blåsor, och var inte särskilt dålig – det kliade lite, det var allt.
Onsdag eftermiddag åkte jag tillsammans med två kollegor och en konsult ner till Härnösand för att kika på ett nytt system för hantering av våra bilar. Det blev en lång och laglydig nedresa och efter att vi checkat in oss på hotellet och ätit middag passade vi på att prova den lokala brygden.
Härnö Black IPA från härnösand var faktiskt helt ok, även om den inte är jämförbar med Kallholmens dito, men så kräsen FÅR man inte vara. Efter den goda drycken blev det en tidig kväll och en kall och tidig morgon. Företaget vi träffade verkade bra och produkten likaså, hemresan var lång.
Torsdag och Fredag kväll blev att jobba med diverse stök, och på Lördag var det personaldag på Skekraft. Dagen spenderades med ett “interaktivt möte” mellan alla oss anställda, och allsång med “Lira ihop”, faktiskt riktigt trevligt. Sen blev det hemfärd och iordninggörande innan vi fick skjuts med en kollega in till förfesten på 10:onde våningen. Där blev det lite snack, snacks och dricka innan färd upp till folkparken där årets personalfest utspelade sig. Det var en riktigt trevlig tillställning med god mat och dryck, och mitt i alltihop blev jag och Peter uppkallade på scen. Det visade sig att vårt hexacopterprojekt (som jag dokumenterat bygget av tidigare här på bloggen) korats till årets bästa idé i vårt förbättringsprogram. Upp på scen och få blommor och prisas inför hela företaget, ROLIGT!
Blommorna fick såklart Tina, som stått ut med allt kvällsarbete och nörderi som pågått i källaren för att ro ihop detta. Fick även en liten radiostyrd helikopter som barnen tycker är jätterolig…
… och själv vann jag en resa till Berlin för att besöka IFA mässan i September, tillsammans med Peter. Det kommer att bli ruskigt roligt att åka dit och kika! Efter detta blev det mycket firande kvällen lång, och innan vi visste av så tändes lysena och parken stängde – ett bevis på att man haft trevligt hela kvällen!
Efter alla dessa trevligheter har det varit ganska lugnt, förutom det vanliga dags- och kvällsarbetet, men nu ska det slitas ikapp så att jag kan påbörja mitt nya projekt som jag har fått en idé om. Mer om det senare.
I Måndags var det bara jag och Ture hemma eftersom att Tilda stannat hos farmor lite längre och Tina hade tårtkurs på jobbet. Då passade jag självklart på att hämta Ture på dagis med skotern.
Redan när jag körde över parkeringen på dagis hörde jag hur han skrek, och det första han gjorde när han kom fram till grinden var att kasta sig om min hals och skrika “PAPPA, JAG ÄLSKAR DIG”. Så glad var han! Ture fick bestämma vägen hem, och självklart var vi tvungna att stanna och plåta lite, även om vi inte körde fast då det var STENhårt överallt!
Nu är det kvällsjobb och födelsedagsförberedelser som gäller här i Örviken, men snart borde det bli lugnare kan man tycka. Mycket snö kvar, hårda isar, och kallt väder – så kanske att man kan få till lite mer körning efter påsk om man släpar iväg lite.
Utöver detta så har jag lyckats lova alldeles för många människor att jag ska börja träna, så nu har jag inget annat val än att sätta igång med lunchgympa och konditionspass på kvällarna. Vi håller tummarna och hoppas att jag överlever, och med lite tur kanske jag ska ta mig igenom sommarens enduroprövningar med kroppen i behåll i år….
