Vad kan vara bättre än att komma hem efter en underskön vecka i utlandet till ett i stort sett perfekt skoterföre och välfyllda okörda diken?

Eftersom att jag aldrig kört diken tidigare blev jag övertalad av Jens och Peter att hänga med dem på en sväng i lördags, dikeskörning mot Bureå. Patrik hängde med men fick bryta tidigt då hans maskin valde att tappa styret igen. =/

Vi körde diken från Örviken till gamla E4 och vidare in på småvägarna till Bureå. Ruskigt härlig puderkörning, och ett antal fastkörningar från min del gjorde att tempot inte var det högsta, men det var galet roligt ändå! Det kommer lite film så snart jag hunnit redigera ihop någonting från resan. När vi kört till Bureå och tankat körde vi åter till Örviken och besteg Degeröberget efter lite sämre vägval…

Här planterade jag min maskin, så de andra fick vackert stanna och hjälpa till.

Jens stannade lite ovanför

Och vyn lite nedförs i backen..

Väl hemma var man helt slut i kropp och knopp, men kvällen avslutades på mycket trevligt vis hemma hos Wolters med glögg, god middag, tomtebesök och trevligt umgänge.

Idag Söndag lyckades jag äntligen övertala Oskar att hänga med på en tur. Han var inte så svårövertalad egentligen, och när vi väl hade fått igång maskinerna och tuffat iväg från gården så var han helt övertygad om att en skoter – det måste man ha! 😉

Vi drog iväg till crossbanan på andra sidan vägen och körde runt lite, men det dröjde inte länge förrän vi blev sugna på lite dikesåka i orörd pudersnö. Efter lite samtalande med övrig trupp väntade vi in Jocke vid vägen och blåste iväg för att möta upp med Jens, Peter och Anton vid gamla E4.

Oskar hade ju inte kört tidigare, så när det blev skråkörning såg det ut såhär ibland:

Oskar på besök i skogskanten

Som tur är var vi tre personer som grävde och drog, och det var oftast inga problem att komma loss. Själv hade jag sjukt mycket bättre flyt i körningen idag än igår, men vi lyckades köra fast ändå alla tre idag – så det var en lyckad tur.

Körningen gick ruskigt bra idag

Vi träffade vår mötande trio halvvägs till gamla E4, och då hade två av tre kraschat rätt ordentligt, och åksuget var inte på topp. Vi fick dock tips om skön klättring på vägen mot Yttervik, så vi blåste vidare ditåt för att kika..

Oskar gillar skogen…

När vi inte hittade det avsedda stället och orken började ta slut så passade vi på att vända. Då kom dagens värsta fastkörning, och efter att vi försökt köra loss maskinen alla tre gav vi upp, och körde ned och vände efter en rågång istället… Ibland behöver man bara tänka lite utanför lådan så kommer de bra lösningarna som ett brev på posten…

Fastkörning modell lite jobbigare…

Faktiskt satt jag inte fast där, otroligt nog var det bara att gasa.

Det blev ett par stopp till på vägen hem, och vi hade ruskigt roligt i snön idag.

Det är skönt när man får upp maskinen på vägen efter idogt slitande…

Dagens åkare, mig själv exkluderat…

Jag tror att jag talar för samtliga inblandade när jag säger att man kom hem svettig, trött, blöt och glad.

Så idag kom då äntligen den första snön på riktigt. Eller rättare sagt, igår kväll snöade det 70 cm, och sedan har det fortsatt större delen av dagen idag. Känslan när man stiger ur sängen med vetskapen om att dagen kommer innebära service av snöslunga och sen skottning hela dagen… obetalbar. 😉

Här var det rätt lite snö motför resten av uppfarten, snöslungan valde att gräva gångar, så man fick köra 3 varv innan uppfarten var acceptabelt snöfri. Som vanligt kom plogbilen när man var klar, så då fick man ut och köra igen…

Efter en första sväng på gården fick vi besök av Pernilla och Niklas med Allan. Det blev god lunch och gott sällskap en stund, innan det blev dags för mer skottning. Mor ringde och var förtvivlad, för hon kunde inte komma ut!

När jag kom hem igen hade plogbilen såklart valt att dra igen vår uppfart en gång till, fastän det inte fanns tillstymmelse till snö på vägen när jag åkte. Nåja, efter att jag testat lite sånthär

Väldigt lite bär i snön idag

… så var det ändå läge att skotta uppfarten igen.

Lyckades dessutom glömma bort att jag lagt ett gäng STORA stenar på gräsplätten mellan oss och grannarna, så här blev det stopp med man-on-the-hood.

Och till sist en bild på undermaskinen som trots idogt slit och mången alstrad svettdroppe får mig att känna att det är skönt att det ÄNTLIGEN kommit snö.

Jag älskar min summit!