Radon Swoop 200

Tänk hur det blir. För mindre än två månader sedan byggde jag min första elcykel. Sedan dess har det blivit sju elcykelkonverteringar, 90 cyklade mil och 6kg tappad vikt.. Fantastiskt rolig hobby, frågan är bara hur man ska klara vintern nu när man byggt upp ett beroende! 😉

Hursomhaver, efter många testutskrifter och mycket problem med storskrivaren (ett separat inlägg om det kommer senare) så hade jag en batterilåda som kan tänkas fungera..

Medan storskrivarn printade misslyckade lådor kom jag på en idé om att skriva ut inlägg till texten på min mindre skrivare och jag hade en färg som passade rätt bra..

Eftersom att motorn från mitt tidigare bygge inte nådde genom vevhuset på swoopen fick jag beställa en ny motor med längre axel. När denna kom blev det ett snabbt elcykelbygge fördelat på två kvällar..

Jag börjar få till layouten för batterilådan där den tar minimalt med plats och ändå ger utrymme för allt som behöver vara däri samtidigt som kabelinstallationen blir enkel.

Här kan man relativt enkelt koppla ur batteriet och slänga i ett nytt om man vill ha ett lättare batteri eller bara ha ett nyladdat batteri efter lunch. 😉

Eftersom att jag inte riktigt tänkte ordentligt så visade det sig att cykeln var väldigt seg vid testcykling, och efter lite fundering kom jag på att jag beställt en 52V motor men byggt ett 48V batteri! DOH! Men det är ju inga problem att bygga ett 52V batteri i samma låda, så det löser sig.. Men då behöver jag en ny BMS och en ny laddare, och jag vill ju cykla nuuuu… Så jag tog fram ett nytt boost pack att montera på cykeln.

1s7p i serie med 13s7p ger 14s7p, eller 52V, och cykeln går som en raket! Fixade en låda som går att montera och avmontera enkelt för att ladda boost-packet separat och printade den i prototypplasten:

Fungerar snorbra på cykeln! Och nu lite bilder av det färdiga resultatet:

MAGISKT trevlig cykel att köra i skogen! Bottnar nästan ut dämparna när jag hoppar till plattlandning vilket är helt ok. Då kan jag ta i lite mer. Batteriet och motorn sitter klockrent, inga skrap, inga skak, inga missljud.. cykeln går tyst och fint.

Det jag behöver uppgradera nu är en ny chainring med större offset. Som det är nu kan jag inte använda de två lägsta växlarna då kedjan går för långt ut. Funderade på att fräsa en sådan men räknat på tiden det tar och materialet det kostar blir det mer värt att köpa färdigt.. Sen blir det ett nytt batteri när BMS och laddare kommer för att slippa ladda boost-packet separat.. Dock har jag 52V och 26Ah i detta batteri vilket ger nästan 1,4kWh, rätt bra räckvidd alltså! 😉

Igår gjorde vi en rekordkonvertering där vi monterade av kittet från min gamla cykel och monterade det på en ny cykel på mindre än två timmar, inkluderat rivning av mottagarcykelns växelsystem och testcykling runt byn. Det går sjukt bra när man inte behöver modifiera ramen på cykeln. =)
Nu har jag lite jobb med att reparera elcykelbatterier åt vänner och bekanta medan jag väntar på uppgraderingarna, så sysslolös är jag inte. Dessutom bygger jag om storskrivaren med nytt styrkort och hela köret för att få den lite mer driftsäker.. efter det blir det fler custombatteribyggen.. fortsättning följer. 🙂

Cyklar, cyklar, cyklar

Nu har det blivit mycket cyklande och byggande på sistone här. Vi började med att bygga grabbens cykel färdig:

13s5p med de celler vi använt ger 12,5Ah, och med tanke på att grabben inte väger lika mycket som en själv så räcker både batteri och effekt till ordentligt! Premiärturen blev lite drygt 4 mil från storageladdat batteri på 3,7V, men då fick han trampa den sista kilometern hem.. sedan dess har batteriet aldrig tagit slut för honom på de dryga 40 mil han cyklat nu..

Även brorsans cykel blev klar, har tyvärr inte så många bilder av den men samma celler och 13s5p ger tillräckligt med effekt men tyvärr lite för kort räckvidd..

Eftersom att räckvidden ibland kan vara ett problem kom vi på en ide med “Transit packs”.. så jag konstruerade och tryckte ut ett gäng sådana:

13s2p ger 5Ah i max 30A, vilket i verkligheten är typ 15A max, så man får ta det lite försiktigt, men jag testade en tur i 30km/h utan att trampa med packet i fickan:

Nollställde tyvärr inte trippmätaren innan avfärd, då stod den på 12.5km, så efter en dryg mil i 30km/h enbart på asfalt har jag ungefär 50% kvar i packet.. Tar man då två sådana pack med sig bör man ta sig iallafall 3 mil i lugnt tempo och de väger inte mycket i ryggsäcken. 🙂

Tanken är att man tar transitpacket i ryggsäcken, cyklar dit man vill leka på den packen och när man väl kommer fram lägger man bort ryggsäcken och kopplar i mainpacken på cykeln.. Sen cyklar man det man orkar och när det är dags för hemfärd så vet man att man har juice kvar i transitpacken för att ta sig hem.. Då behöver man inte hushålla med effekten på stigarna när man leker i skogen.

Då vi kör stigar och spår och hoppar en del och kör mycket sten så har kedjan en tendens att hoppa:

En 3D-printad kedjestyrare fick lösa det problemet, och den fungerar riktigt bra. Dock inte 100%, så en ny version kommer inom kort!

Vi använder 48V, eller 13s, batterier till våra cyklar.. men enligt uppgifter på Internet så ska motorerna och styrningen klara 14s/52V.. Så för att testa detta byggde jag en “boost-pack”..

Helt enkelt ett 1s5p paket som man kopplar i serie med packet som sitter på cykeln. Det höjer spänningen med en cell och ger på ett fulladdat batteri en hel del mer skjuts. Riktigt roligt, tyvärr är alla BMS:er och laddare vi har anpassade för 13s så det får bli att köra med boost-pack när man vill busa lite extra. Det blir för mycket jobb att byta ut packen på cyklarna till 14s..

Eftersom att vi på Vitberget har en ny riktigt fin bike-park så var vi ju tvugna att åka dit och testa:

Först körde vi alla slingor som fanns där vilket var riktigt roligt. Uppför, nedför, flowsektioner, hinder, hopp. Tekniska bitar som blandas med snabba utförsåk.. Klockrent. Efter ett par timmar var vi helt knäckta och åkte hem, nöjda med dagen.. Det var inte förrän senare vi fick veta att denna fanns:

Helt magiskt vilket bus!

Eftersom att min cykel kom utrustad med lite mer asfaltvänliga däck så fick jag uppgradera:

Blev mycket bra, nu tar man kurvorna i offpisten i full fart utan att vara nervös för att det ska släppa.

Efter att gång på gång frågat dottern om inte även hon ska ha elmotor på cykeln och konstant fått ett “Nej pappa, sluta tjata!”, så lyckades jag få henne att testa en sväng till farmor.. Resultatet blev detta:

Så nu har alla i familjen varsin elcykel. Dotra ser det som ett bra sätt att kunna cykla till kompisarna i samhället, 1.7 mil hemifrån, vilket är en bra tillämpning. Hela elcykelhärvan här har minskat vår bilkörning en hel del, plötsligt behöver man inte bilen för att åka till stan och ta en fika eller hälsa på mor eller bror. Man tar hellre velicopeden dit. Det tar längre tid men ger både motion (ja, det är jobbigt att cykla även med elmotorhjälp – om man gör rätt) och man får tid och chans att njuta av naturen på vägen – man behöver inte alltid ha bråttom.

Det här med räckvidden var ju lite bekymmersamt ibland, framförallt vill man inte behöva oroa sig för att ta slut på sig och batteriet ett par mil hemifrån.. Så vi beslutade oss för att testa lite LG-batterier på 3500mAh istället. Då får vi längre räckvidd på samma fysiska storlek.. Jag hade dock ett annat problem på min cykel, nämligen att hur jag än pumpar dämparna så bottnar de ut när jag cyklar som jag gör. Antingen får jag stenhårda dämpare som inte tar mindre bröten och som ändå slår igenom i de större hoppen, eller så får jag dämpare som fungerar bra över rötter och småsten, men som bottnar ut direkt jag ens funderar på att hoppa.. Inte bra. Lösningen är att bli hälften så tung, sänka farten eller byta dämpare.. Visst jobbar jag på att tappa några kilon, men lösningen är ju alltid att uppgradera!

Wohoo! Efter många kvällar på blocket, happyride och köp&säljsidor på fejjan blev det affär på denna skönhet. Radon Swoop 200 i ruskigt nice skick. 200mm dämpare bör räcka till och bli över – så, åter till ritbordet!

Det visar sig att jag, med lite trix och knep, kan rymma 91st celler i swoopens ram. Det blir 13s7p, eller 24.5Ah med LG-celler. MYCKET BRA! Det är inte utan att vi måste designa ett nytt batteri till brorsan med.

91 celler i den utskrivna hållaren..

Locket på och börjat svetsa nickelremsor..

En sida färdig, isolerad med kaptontejp..

Båda sidor klara, nickelremsor för +, – och balanskablar utdragna och batteriet eltejpsisolerat. Nu ska det bara in i en låda, få en BMS och köras!

2st 13s7p batterier klara för montage (nästan).

Nu pågår jobbet med låddesign, håller just nu på att printa en prototyp till Swoopen:

Printen av låddelen ska ta 36 timmar, så vi håller tummarna för att den passar.. Testade printa ram-delen av den och den satt som en smäck!

Tyvärr passade inte motorn jag redan hade i den nya ramen då vevhuset på den nya är 10mm bredare. På gamla cykeln nådde motorn just och pass igenom, så på den nya är det bara att glömma.. Ny motor beställd, bör dyka upp mot slutet av veckan eller början på nästa.. gissa om jag är taggad på att testa nya cykeln?!? Har traditionellcyklat den runt byn och den känns mycket bra i dämpningen. Sadeln är ett tortyrredskap värre än en kyrkbänk dock så den måste bytas. Tyvärr är det någon skum I-beam-infattning som inte passar normala sadlar, så jag måste byta hela sadelstolpen.. förhoppningsvis får jag tag på en sådan idag..

Fortsättning följer..

Mer elcyklar

Så, efter en skön helg i stugan kliade det i fingrarna såpass att vi hann med en elcykelkonvertering innan frukost imorse.

Grabbens Merida har fått sig en elmotor och allt vad som behövs därtill – hastighetsmätare, gas och cykeldator. Det var inga problem alls att montera på den här cykeln annat än att det var lite knepigt att få väck växelreglaget för framkransen då det sitter integrerat med bromshandtaget som vi ville ha kvar.. men efter lite pyssel var det mesta borta och cykelkonverteringen klar – så när som på batteriet.

Punktsvetsen för 18650-cellerna har inte kommit ännu, den är planerad för leverans imorgon, så nu tillverkar vi batterihållare för fulla muggar och klurar på hur dessa på bästa sätt ska monteras på ramen..

Skalan blev fel på det tidigare batteriet så det visar sig att vi med lätthet rymmer 65 celler i ramen:

Dvs 13s5p, vilket kommer att ge en kapacitet på 12.5Ah eller cirka 600Wh – vilket torde ge rätt bra räckvidd. Enligt spec kommer batteriet att kunna leverera lite drygt 60A kontinuerligt, men då man vill ha rätt mycket säkerhetsmariginal känns det bra att cykeln kommer toppa ut bra mycket lägre än hälften..

Efter allt detta och medan skrivarna printar tog vi oss en cykeltur förbi nya batterifabriken i stan – Northvolt.. självklart på våra elcyklar:

Gick finfint förutom att mitt batteripack slog i under-voltage protection på vägen hem.. Lite drygt 6 mil på full fart håller det.. men jag ska justera under-voltage, nu bröt den på 42V och man ska med säkerhet kunna köra ner en bra bit under 35V.. men då behöver jag en programmeringskabel.

Fortsättning följer.

Nya sommarprojekt

I sommar var tanken att det skulle bli mycket cykling och vattenskoter, dessutom började vi spela Airsoft, så tanken var att spendera mycket tid i skogen med våra vänner.. men sen ville sig inte en sena i foten, och med skarpa order att vila och inte belasta i onödan gick planerna i stöpet. Vädret har dessutom under semestern inte lämpat sig för vattenlekar, så vad göra?

Fick ett tips av en bekant som beställt motorkit på ebay och byggt elcykel. Som elbilsförare lät det för roligt för att passa på, så sagt och gjort beställdes två kit motor med batteri från en tysk säljare på Ebay..

Grabben hjälpte mig i garaget och även om vi fick modifiera ramen en del på min MTB för att få allt att passa så klämmer man på ett motorkit på en kväll, och huj vad kul det blev att cykla!

På Tinas mountainbike rymdes det inte att montera ett batteri, så det fick bli en nödlösning med montage på en crossover istället. Rullar sjukt lätt redan innan motormontaget.. Självklart ville grabben ha en egen cykel och hänga med på stig och bankörning, och idag hittade vi den här skönheten på XXL i Umeå.

Ramen är i storlek Small och rymmer inte de färdigbyggda batteripaketen som finns att köpa.. men att bara montera färdiga prylar är ju inte riktigt min melodi så..

Jag köpte en bunt med 18650-batterier från en säljare i Nederländerna till ruskigt bra pris, 2500mAh och max 12.5A säger specarna..

Efter lite mät och CAD verkar det som att vi rymmer ett 13s4p-batteri, vilket då blir 48V och 10Ah.. det bör man komma tillräckligt långt på, och om inte annat får vi bygga ett utbytesbatteri så att man kan switcha. Detta blir lagomt tungt för den lilla cykeln och förhoppningsvis passar det bra i ramen. Första prototypen ligger på utskrift just nu och en punktsvets är på väg, så snart får vi se.. Fortsättning följer!

Covid-19

Eftersom att jag har ett par 3D-skrivare och vården är i akut behov av prylar så är det självfallet detta som händer i Runstens-verkstan för tillfället:

Vi uppmanar alla som kan att hjälpa till så gott det bara går för att hålla våra hjältar inom sjukvården friska!

Och gör allt ni kan för att hjälpa till att begränsa spridningen i samhället så gott det bara går!

RR3D och mini, bowden och probes

Nu när minin printar så pass bra som den gör kändes det som att det var på tiden att göra någonting åt bedleveling-problemen på den stora. Lyckades få tag på en M8-probe och designade ett nytt printhead till skrivaren:

Denna variant är en bolt-on replacement till skrivaren, passar med volcano-hotend och medger montage av en fläkt för att kyla printen med. Efter att ha testat detta en del och experimenterat lite med maximal printhastighet upptäckte jag detta:

Om man inte är noggrann med att dra åt munstycket och kör lite för snabbt så kommer plasten ut på oväntade ställen. Blev ett digert arbete med att rengöra detta, så under tiden modifierade jag fläktfästet för att fungera med en vanlig hotend. Det visar sig att en volcano har lite större tendens till oozing än en vanlig, så volcanon kommer bara att användas när vi behöver printa snabbt..

Nu är bordet levellerat, inmätt och lagrat, så nu spelar det ingen roll var man skriver, eller hur stort. Printen fastnar finfint ändå! Det visar sig att över mitt 500x500mm stora bord så varierar det bara 0,2mm i höjd, vilket får anses vara bra tror jag.

Nåväl, medan jag printade uppgraderingarna till Stoorn så upptäckte jag att minin tenderar att gunga väldigt mycket om man kör lite snabbare med resultat att printen blir vågig. Jag byggde ju en direct drive för att testa, och det fungerade bra, men nu började jag överväga om en bowdenlösning kanske skulle vara bäst här ändå.. så det blev att designa en bolt-on bowden, så att man kan byta lite som man vill mellan dessa.

Först en hållare till stegis, tub och kablage att montera bak på skrivaren. Denna tillverkas tillsammans med en ny hållare för Z-skruvens övre del.

Filamentsensorn jag byggt tidigare fungerar bra, men det är lite sådär att ha en lös dongel hängande på plasten (dessutom har jag glömt att trä plasten genom den någon gång och fått börja om), så en bättre och smidigare lösning behövdes.. Detta är vad jag hittade på:

Den passar direkt i extruderns fäste för in-tuben, är fasad så att det är lätt att pricka rätt med filamentet och byggd invändigt så att plasten inte kan haka upp sig i någonting vilket gör den lätt att trä på. Så med denna monterad var det bara att skruva ihop kalaset och börja designa ett nytt skrivhuvud.

Det blev som vanligt några iterationer innan resultatet blev tillräckligt bra. Jag valde att använda samma remspänningssystem som på stoorn, vilket gjorde det enkelt att designa (=kopiera).

Byggde den så att fanshroud och sensorhållare passar från direct-drive huvudet, och nu var det bara att skruva loss den gamla och dit den nya skallen:

Resultatet är ett mycket renare och framförallt lättare skrivhuvud. Gunget och vågorna är borta, och printern fungerar utmärkt.. Men jo, om man inte drar åt munstycket ordentligt på en normal hotend så blir det inget bra där heller:

På återhörande.

RR3Dmini – färdigställande och uppgraderingar

Nu när printern skriver blir det självfallet så att en del bitar måste bytas ut när man ser var svagheterna ligger.

Det första blev att göra en “bashplate” för att täcka elektroniken i basen på skrivaren. Gjorde en första version som inte gick igenom designkritikernas granskning, men version två verkar duga:

Utskriven och monterad ser det ut såhär:

Passar som ett smäck, riktigt bra blev det. Tillräckligt med ventilationshål för att hålla elektroniken sval samtidigt som man slipper nedfallande skruv och plast bland elektroniken.

Helt okej precision med ett 0,4mm munstycke när man skriver ut en 20x20x20 kub. 😉 Den klarar till och med av att skriva det gamla filamentet jag sedan länge dömt ut som vattenskadat, klockrent!

Jag har beställt lite uppgraderingar från banggood nu, bland annat en ordentlig MosFET för att driva heatbed, då den drar aningens för mycket ström för FET:arna som sitter på RAMPS kortet. För tillfället har jag monterat ett relä istället, och med tanke på switchfrekvensen om ett par omslag i minuten duger det fullständigt, men det känns bättre med en elektronisk reglering istället för en mekanisk.

Nästa uppgradering blir en ny hållare till printbed. Den jag har nu som är helt utskriven är alldeles för klen. Nu blir det en lösning som bygger på två stycken 16mm kolfiberrör jag hittade i gömmorna. Förhoppningsvis blir detta tillräckligt stabilt för att inte svaja flera millimeter när Z rör på sig.. Denna ligger i kö för att printas, återkommer med resultatet..

RR3Dmini uppdatering

Första uppgraderingen blev en PEI-skrivyta från 3D-prima och en induktiv sensor för att kunna kalibrera bordet automatiskt. Har aldrig testat en sådan förut men den verkar fungera bra med skrivytan och att sätta upp den i firmwaren verkar vara enkelt.. nåväl, vi märker hur det fungerar..

RR3Dmini uppdatering

Så var det dags för en uppdatering på RR3Dmini projektet då. Det har hänt en del sedan sist.

Cadden är “färdig” och jag har printat en hel del testbitar för att få till passformen, men när toleranserna väl var utredda var det bara att köra på. Skriver ut denna på min större skrivare med ett 0,8mm munstycke med 0,25mm lagerhöjd och ~80mm/s skrivhastighet.

Fötterna testmonteras på de vertikala aluminiumprofilerna. Eftersom att jag använder delarna från min gamla Kossel så kör jag med 300mm långa aluprofiler och bygger runt det för att maximera utskriftsvolymen på lillskrivarn.

1.6mm väggar, 1mm (4 lager) topp och botten och 20% infill ger stabila och snygga delar.

Största printen hittills på storskrivarn blir hållaren till printbeden på minin.

Första versionen av övre lagerhållare och Z-gejderhållare. Denna revideras senare för att hålla kontaktdon, filamenttub och Z-ändlägesbrytare.

Z-gejdrarna monteras löst i övre hållaren.

Nästa steg är att förbereda idler-rullarna i de främre övre hörnen. Här använder jag en 5mm aluminiumdistans från våra drönarbyggen och vanliga 16T pulleys – då jag inte hade vanliga idlers så att det räckte till alla rullar. Här använder man fördelaktigen vanliga idlers istället, men man tager vad man haver.

När toppen av övre hörnet är monterat ser det ut såhär..

Båda övre främre hörnen klara.

Dessa monteras med M3-skruv och mutter på de övre aluminiumprofilerna.

Enklast är att montera skruv och mutter i hörnet och sedan låta profilen glida på, så slipper man sikta in och pricka muttern bakom hörnet. Det innebär att man måste tänka över i vilken ordning man monterar allt dock, så att man inte monterar in sig i ett hörn.. 😉

Dags att ta tag i det kombinerade hotendfästet/X-gantryt. Första varianten skrev jag ut som en enda bit med stödmaterial och allt vad det innebär, men det blev inte helt bra. En uppdaterad version kommer senare..

Då jag vill ha maximalt med rörelsemån i X-led får remfästet inte ta särskilt mycket plats alls. Här har jag gjort en 4mm tjock lösning där remmen kläms mellan stegmotorn till extrudern och en plastbit med räfflor som passar remmen. Sitter stenhårt!

Testmonterat stegmotor och hotend.

Kapade mina linjärlager 300mm långa och monterade på Y-skenorna.

Sedan blev det montering av de bakre övre hörnen med stegmotorfästen.

Det är viktigt att komma ihåg att lägga i tillräckligt med muttrar i spåren för att montera det som behöver monteras på profilerna i ett senare skede då det inte finns möjlighet att komma åt att göra detta när profilen väl är monterad.

Nu är hela övre våningen av skrivarramen färdig, bara att ta tag i den undre delen.

Här kör vi med dubbla profiler för stabilitetens skull. Stegmotorfästet till Z-axeln monteras innan ramen slutförs.

Samtliga hörn monterade.

Z-profilerna provmonterade och överdelen provmonteras.

Linjärlagren monteras till printbeden och vagnen för printbed monteras.

Heatmed och glasskiva monterat. Nu börjar det se ut som en skrivare. 😉

Monterat X-gantryt med extruder och hotend för att testa passform. Här hade jag läst att vagnarna på linjärlagren hade 20×20 hålbild och inte provmätt. Det visade sig att det var 20×15, så jag fick cadda om y- och x-gantryt lite.

Fick printa ny bäddhållare och övre Z-lagerfäste med hållare för Z-limitswitch och med plats för dubbla lager i bäddhållaren, så att den blir mer stabil. Den hängde lite för mycket tidigare. Fungerar inte detta får jag fräsa ut en hållare i aluminium istället.

Fick lite inspiration från ett bygge på youtube och designade en ryggrad som håller filamenttuben och alla kablar som behövs till hotend etc. Det håller ordning på rubbet och ser ärligt talat rätt coolt ut. 😉

Senaste uppdateringen är att skrivaren är vid liv och rör på sig för egen maskin. Jag hade lyckats krossa tempsensorn i hotenden när jag monterade den, men i övrigt fungerar allt utan problem.

Nu ska det monteras en PEI-utskriftsplatta och en induktiv sensor för Z så att skrivaren kan anpassa sig efter en krokig utskriftsplattform, sedan ska det testskrivas lite. Jo, en rullhållare i grön plast ska designas och hakas på med, och lite kosmetiska detaljer.

Hela kalaset styrs av en Mega2650 med ett RAMPS1.4 kort, eftersom att jag hade det i min Kossel. Sedan kommer en Raspberry Pi 3 att monteras i basen på skrivaren och köra OctoPI som mina övriga skrivare.. Fortsättning följer.

RR3Dmini uppdatering

Caddat det mesta nu:

Just nu håller jag på att skriva ut testbitar för att se hur allt passar ihop.

Som ni kanske ser blir detta en direct-drive istället för att använda bowden tubes som alla mina tidigare skrivare gjort. Detta som en test för att få lite bättre kontroll på extruderingen. Skrivhuvudet blir lite klumpigare och mycket tyngre, men tanken är inte att detta ska vara ett fartmonster utan en precisionsmaskin. Det är enkelt att printa ett nytt skrivhuvud med bowden om det visar sig fungera dåligt på det här viset, men jag har funderat på direct-drive ett längre tag nu så det blir en intressant test!

Det som är kvar att cadda är limit-switchar, fäste för skärm och elektronik i basen samt att hållaren till skrivytan måste justeras för att komma längre ut så att vi kan nyttja hela ytan. Fortsättning följer..