RR3Dmini – Nytt 3D-skrivarprojekt

Nu när storskrivaren fungerar bra och jag egentligen bara vill bygga om bädden på den så har jag ju en kossel mini som står och är över. Den har tappat kalibreringen och att kalibrera om en kossel är inget roligt jobb, så vad passar då bättre än att bygga om den? Alla delarna finns ju där och nu får man möjlighet att använda alla lärdomar jag fick från förra skrivaren..

Tanken är att använda de 300mm 15×15-aluprofiler jag har i kosseln, samma stegmotorer, styrkort, linjärlager och hela kalaset. Utskriftsytan kommer att bli 220x220x? då detta är storleken på de skivor och heatbeds jag har. Yttermåttet blir cirka 320x320x380mm vilket får anses vara lagomt. Detta passar bra med alla prylar jag har, och om jag i framtiden vill ha mer än 220mm i kvadrat så går det säkerligen att klämma in lite större skrivyta i denna.

Då jag kör 0.8mm munstycke i den stora får denna “mini” bli ett komplement för lite finare detaljer med 0.4 eller 0.2mm munstycke. Tanken är att det ska bli bra precision i prylarna, vi får se hur det går. Färgen är inte bestämd än men jag har haft så många blå skrivare nu att det måste bli nåt annat. Giftgrön vore lite nice tror jag.

Uppdatering med lägre fäste för Z:

3D Skrivare “Runsten edition”, uppdatering

Nu har det varit väldigt lugnt ett tag här men jag tänkte ändå göra en liten uppdatering på 3D-skrivar fronten eftersom att jag gjort några små förändringar på skrivaren sedan senast.

Jag hade lite vobbel på Z-axeln vilket märktes genom att ytfinishen blev lite ojämn när man skrev vid y=0 och y=400, och så kan vi ju inte ha det!

Jag löste det genom att sätta två 20×20 profiler och ett utskrivet linjärlager som löper efter dessa. Lagret går att förspänna så man kan anpassa glappet mot rullmotståndet och detta löste problemet helt. Nu går Z-axeln stabilt och finishen på de utskrivna delarna är riktigt fin!

Jag har hittills använt en 400x400mm stor skrivyta av en BuildTak-klon på en 5mm glasskiva vilket har fungerat bra. Dock ville det sig så illa att glasskivan sprack när jag bröt loss en lite större utskrift. Efter det testade jag att skriva ut på glasskivan men hade stora problem med att få utskriften att fästa, testade med en hel del hårspray men utan lycka. Det slutade med att jag köpte en magnetisk PEI-yta från 3D-prima och den fungerar klockrent! Utskrifterna sitter bra, lossar inte ens i kanterna, och sitter de hårt kan man ta loss hela ytan och böja den så att utskrifterna lossar.

Inte den billigaste lösningen, men den fungerar klockrent. Dessutom fanns den i rätt storlek för min skrivare, så nu kan jag använda hela 500x500mm utskriftsytan.

Spännrullarna på X-gantryt har sett lite ledsna ut då de bara varit förankrade på en sida i PLA. Detta innebär att när man spänner remmarna så börjar de luta, och då nöter de remmerna med följd att det blir ett fint remludd på hela utskriftsytan (och att remmarna går sönder med tiden). Så i dagarna uppgraderade jag X-gantryt med nya överdelar:

Nu sitter spännrullarna som de ska och remmarna håller förhoppningsvis bättre. Hoppas slippa dammet på skrivytan dessutom, vi får se hur det fungerar.

Nu ska jag köra skrivaren ett tag och om det fungerar kommer jag att lägga upp alla STL-filer och byggbeskrivning här om någon är intresserad. Som jag har byggt den har jag en utskriftsyta om 500x500x200mm, men Z-ledden kan man bygga på rätt enkelt om man vill ha den större. Jag har inte riktigt plats för en högre skrivare där den står, så det får vara bra såhär sålänge. Det enda som behövs för en högre Z är längre 20×20 profiler och längre kulskruvar, så det är enkelt ordnat när man bygger nytt.

Jag har monterat ett 0.8mm munstycke i denna vilket fungerar över förväntan, utskrifterna blir mycket snabbare och beroende på lagerhöjden blir resultatet mycket bra. Nästa steg blir att designa om min gamla kossel till en CoreXY, eller eventuellt en enklare variant, som klarar 220x220mm utskrift – för lite finare utskrifter. Denna kommer att köra 0.4 eller 0.2mm munstycke..

Kamremsbyte Volvo V50 1.6 Drive

Bilen börjar ha gått 24000 mil – och då är det enligt boken dags  att byta kamrem. Har gruvat mig lite för detta men nu har bilen tjatat så länge att det måste ordnas.

Beställde som vanligt alla delar från Meca i Skellefteå med sedvanlig snabb leverans och nu fanns det ingenting att skylla på längre, så in med bilen i garaget..

Den här gången tänkte jag göra’t ordentligt och demontera det som behöver demonteras innan jag börjar slita i remmar för att ha utrymme att arbeta i bilen. Förra gången jag bytte kamrem försökte jag gena och demontera så lite som möjligt, vilket gjorde det extremt bökigt att komma åt alla delar man måste byta och justera.

Först demonderade jag plastkåpan på motorn och hasplåten under.

Efter det demonterade jag innerskärmen, vilket bara var 2st 10mm plastmuttrar och ett antal torxskruvar, så det gick snabbt och enkelt. Den var förvånansvärt enkel att återmontera med.

Här ser man vad vi har att arbeta med. En del prylar som behöver bort för att vi ska komma åt, men ändå inte så farligt.. så vi börjar uppifrån:

Hakar loss dieselledningarna och diverse elkablar som ligger ivägen. Bränsleledningarna går enkelt att lägga åt sidan, men elkablarna får vi jobba runt då det är för många kontakter att hålla reda på för att det ska vara värt att lossa dem.

Bort med övre plastkåpan som sitter i ett antal 7mm hexskruvar. Pallar upp under motorn med en separat saxlyft och några lyftpuckar och lossar motorfästet, både från chassie och från motor. Kamremmen går runt detta fäste – så det måste bort. Efter det plockar vi bort den undre plastkåpan från sidan genom hjulhuset. För att komma åt den måste dock multiremmen och remhjulet till denna bort. För att lossa multiremmen lossade jag först remspännaren till den vilket gjorde det hela enkelt.

Här plockar vi bort kamremsstyrningen (en liten plastklack till höger under vevaxeln) och vevaxelspositionssensorn (??) för att kunna få loss kamremmen.

Använder en hylsnyckel för att vrida vevaxeln i motorns rotationsriktning tills vi når övre dödläge – där hålet i kamaxeldrevet linjerar hålet i motorblocket så att vi kan spärra kamaxeln med universalverktyget vi köpt tidigare. (Det fungerar med en vanlig insexnyckel med om man vill). Tricket här är att hitta det läge där hålen linjerar både i kamaxeldrevet, vevaxeldrevet och i högtryckspumpens remhjul. Detta sker en gång på 6 varv om jag inte tänkt fel, så det kan krävas en del vridande på vevaxeln..

Jag hade dock inte riktigt koll på var linjeringshålet för högtryckspumpen satt och missade detta, men så länge remhjulen inte vrids på under processen är det ingen fara, dock rekommenderar jag att man hittar linjeringen även här för att vara 100% säker.

Efter detta är det bara att demontera kamremsspännaren och remmen.

Efter detta plockar man bort löphjulet som följer med i den nya kamremssatsen och eftersom att vattenpumpen drivs av kamremmen på denna motor är det rekommenderat att byta vattenpump i samband med kamremsbyte. Det vore sjukt tråkigt med ett vattenpumpshaveri som raserar hela motorn. PSA-motorn i denna volvo är en motor där ventilen kan komma i kontakt med kolven om kamremmen inte monteras korrekt, vilket gör det än viktigare att göra allt rätt vid rembytet. Blir det fel har man troligen ett totalt toppras på sina händer och med det en hel del jobb och kostnad..

När man plockar loss vattenpumpen kommer all kylarvätska som ligger över pumpen att rinna ut så var beredd att samla upp denna. Egentligen ska man väl dränera systemet innan man lossar pumpen, men jag valde att dränera pumpvägen istället vilket går lika bra.

Kamremmen såg helt okej ut, vilket den ska göra när man byter. Värre var det med multiremmen som driver AC och generator. Den var spröd och bitar föll av när jag plockade loss den, så det blev att tvärt åka och köpa en ny sådan innan återmontering. Ett multiremsbrott är ingen katastrof, men det är lika bra att byta när man ändå skruvat loss allt då den kostar under 200:-.

Efter att ha rengjort vattenpumpsfästet ordentligt och skrapat bort alla rester av den gamla packningen som satt kvar återmonterades vattenpump, löphjul och kamremsspännare – dock utan att spänna spännaren. Efter detta monterades den nya kamremmen enligt instruktionen, från vevaxel via löphjul, kamaxel, högryckspump, spännare och vattenpump. Det är viktigt att se till att remmen är spänd mellan vevaxel, löphjul och kamaxel eftersom att avståndet mellan vevaxel och kamaxel är det viktiga måttet vid kamremsbytet. Får man detta en kugg fel finns som sagt risk att motorn rasar.

När remmen är på plats är det dags att spänna. Med en insexnyckel i spännaren vrids denna runt så att markeringen ligger rätt:

Detta är enklast att kolla med kameran på telefonen då det är lite svårt att se spännaren när den sitter monterad. Detta ser bra ut, så spännaren drogs åt enligt angivet moment.

När detta är gjort plockas låsverktygen bort från vevaxel, kamaxel och högtryckspump och motorn dras försiktigt runt 10-15 varv med hylsnyckel på vevaxeln. Detta för att se till att ingenting kärvar, att ingenting tar emot inuti motorn och att remspänningen är OK efteråt. Så – när detta är gjort inspekterar vi remspännaren igen och om den ändrats lossar vi och justerar om den.

Nu är det bara att återmontera resten i omvänd ordning från demonteringen: Remstyrare, vevaxelsensor, plastkåpa, remhjul, motorfäste, övre plastkåpa, multirem med spännare, el- och diselledningar. Sedan dit med innerskärm, hasplåt och plastkåpa på motorn och sedan är det bara provturen kvar efter påfyllning av kylarvätska. Med lite tur fungerar allt klockrent.

Passade på att göra en service och byta till vinterdäck när bilen ändå var i garaget, så nu är den fit for fight, förhoppningsvis för många mil framöver!

Tesla

Det blev lite väl länge innan det här inlägget, men – ärligt talat, vi har haft för roligt.. 😉

25/9 hämtade vi ut en ny Tesla Model 3 Long Range AWD på Trosta Park. Vår V70 börjar kräva för mycket arbete och vi har en längre tid kikat åt elbilar, men inte tagit steget.. Så i Augusti, när vi besökte Mall of Scandinavia och bara på kul kikade in i Teslas butik där så råkade det sig så att de övertalade oss att provköra.

Provkörningen var grym och personalen var inte alls pushig. Vi fick testköra Model 3 och sedan var det tack och hej. Det som överraskade mest var prislappen – i grundutförande kostar en Model 3 bara 25tkr mer än en Kia e-Niro, och det är en HELT annan bil! En vecka senare klickade vi på beställ-knappen.

Då vi fick blien vid 15-snåret så bar det genast av norrut. Vi fick bilen med bara 21% i batteriet, så första laddstoppet blev i Uppsala..

Det här har ju varit det största orosmomentet inför byte av drivmedel.. men med Teslas 160kW laddare hinner man knappt med ett toalettbesök och införskaffande av dryck innan det är dags att åka vidare..

Ett snabbt stopp på Gävle bro senare så var vi i Sundsvall. Tina stannade hos släkten medan jag åkte vidare och laddade..

Redan här var jag helsåld. Vi hade fokuserat på en elbil, men ärligt talat spelar det ingen roll vad som driver den här bilen – den är helt magisk! Den är superkul att köra, bekväm att åka och har ett ljudsystem som är helt underbart! Barnen älskar den, Tina älskar den och jag kan ärligt talat inte tänka mig ett liv utan Tesla nu när jag ägt den en vecka..

Medan man väntar på laddning (eller på att syrran ska sluta skolan) finns det en hel uppsättning med spel att underhålla sig med.. Det tillsammans med pruttkudden är barnens favoritfeatures med bilen..

Ja, vad säger man?

Vi testade att ta en dagstur till stugan, en sådär 35 mil inåt landet.. Det krävdes inte jättemycket laddning efter vägen och det var inga som helst problem att åka dit och hem igen.. Hade vi stannat lite längre kunde vi laddat fullt på plats, men nu skulle vi bara testa lite vatten så det blev en snabbtur bara.

Eftersom att vi har släp så köpte vi självfallet en bil med drag. När vi hakade på vår 4P-släp så steg elförbrukningen med cirka 50%, så det ska bli riktigt intressant att se hur långt vi tar oss med släpen och skotrarna i vinter! Förhoppningen är ju att det ska fungera tillräckligt bra för att vi ska kunna byta ut även våran andra fossilbil mot någonting modernt i framtiden.

Men som vanligt när man köper nytt så är det ju saker som behöver ordnas. När jag skulle montera stänkskydden på bilen så ser jag att någon varit oförsiktig när de backat bilen av trailern och skadat plastlisten som sitter undertill.. Har diskuterat detta med Tesla och det _ska_ inte vara något problem att få åtgärdat.. men innan det är löst så håller vi frågan öppen, återkommer med resultat här!

Jag vet att många bara besöker bloggen för att läsa inlägg om hur jag reparerar volvos, och tyvärr för er hoppas jag inte att det blir så mycket mer sånt material. Vi har fortfarande V50n kvar och det blir ett kamremsbyte på den alldeles strax. Däremot kommer det inlägg på alla modifikationer och reparationer som kommer på Teslan, så vi får hoppas att det blir rätt få bilinlägg i framtiden.. 😉 Iallafall de närmsta åren!

Reparation av tiltcylinder för avant 216

Ibland håller inte prylarna riktigt för det man använder dem till. Vår lilla avant har en maxkapacitet på runt 300kg, men jag lyfter och flyttar sten som är MYCKET tyngre än så. Det leder till att maskinen inte riktigt håller alla dagar och i sommar när jag skulle lyfta lite stubbar hände precis det.

Infästningen till tiltcylindern, som kanske inte har den bästa svetsen i biten som håller den, valde att lossna efter mycket våld. Den drog sönder övre fästöglan på tiltcylindern och då den är i gjutjärn övervägde jag rätt ordentligt att köpa en ny cylinder.. Den kostar ~4000kr, men det tog lite tid att få prisuppgift och då det är semestrar och så valde jag ändå att testa laga.. vad har man att förlora liksom?

Eftersom att jag skulle behöva värma cylindern rätt ordentligt och inte ville skada packningarna inuti valde jag att montera isär hela kalaset. Det var inga större problem, bara att skruva isär.

Jag satte cylindern i verkstadspressen och med hjälp av gott om värme från oxybrännaren och lagomt mycket våld lyckades jag bryta tillbaka fästöglan någorlunda. Innan detta slipade jag ur brottytan ordentligt med vinkelslipen så att jag fick lite marginal att böja mot och en ordentlig fåra för svetsen att greppa i.

Jag har ingen större erfarenhet av att svetsa gjutjärn, men jag valde att använda en 2,5mm pinne i pinnsvetsen och rikligt med värme.

Jag är ändå skapligt nöjd med resultatet. Slipade ner allt som var ivägen och använde ursvarvningshuvudet i fräsen för att öppna upp hålet till rätt dimension.

Borrade upp och slipade av fästet för cylindern och svetsade ordentligt med MIG-svetsen. Förvärmde med gas och lät hela kalaset svalna långsamt för att inte bygga upp spänningar/härdning.

Efter detta var det bara att skruva ihop cylindern och återmontera allt.

Har flyttat ett antal ORDENTLIGA bumlingar efter reparationen och det verkar hålla bra. Får ha lite koll bara så att det inte spricker i svetsarna, men det fungerar gott denna sommar iallafall!

3D skrivare “Runsten edition” del 2

Så efter en skön sommar är det väl dags att uppdatera lite här. 3D-skrivaren blev “klar” i våras och har tuggat igenom något kilo plast med gott resultat.

Den grafiska displayen fungerar mycket bra och visar tydligt vad som händer:

Jag fick problem med missade steg på en av XY motorerna till en början. Testade att byta och uppgradera stegmotordrivarna, men då det bara var en av motorerna var det lite underligt. Precisionen på skrivaren när den fungerade var rätt okej dock:

42mm kub

Efter en hel del felsökande och frustration tog jag loss stegmotorn som strulade..

.. den var helt stum. Gick inte att vrida ens med våld. Rätt otroligt att det ändå fungerat bitvis! Turligt nog hade jag köpt tre motorer från Banggood och när jag monterade min reservmotor började allt fungera felfritt igen.

Tyvärr är banggoods support värdelös och garantin gäller inte ens leveranstiden ut, så jag fick ingen hjälp alls därifrån.

Med ny motor på plats började det fungera riktigt bra.

Printade en rull-hållare till filamentet att montera på skrivaren, och lite testutskrifter av diverse Thingiverseobjekt. Är mycket nöjd med resultatet.

Tilda hade haft sönder sin lilla sackboy som vi printat på kosseln, så nu blev det en ordentligare variant utskriven:

Tyvärr börjar jag redan märka att 20cm Z kanske är i minsta laget, det vore roligt att skriva ut en 50cm hög sackboy.. 🙂

Kvaliteten på utskrifterna är helt okej, men jag behöver se över Z gantryt i framtiden. Det är lite vobbel längst ut på kanterna och jag har en ide om hur jag kan bygga ett stabilare gantry som ska förhindra detta.

Eftersom att kosseln var för liten för att printa hållare till nätagg och Raspberry så fick skrivaren chans att förbättra sig själv.

Eftersom att den här mastodonten tar upp hela skrivbordet och vi har andra planer för vad kontoret ska vara så passade vi på att bygga upp ett litet 3D-printerrum i pannrummet.

Nu står sakerna på rätt plats, allt är organiserat och snyggt och vi har plats för all plast vi kommer att behöva..

Jag är riktigt nöjd med nya skrivaren, den fungerar klart över förväntan och är i stort sett helt tyst. Några uppgraderingar har jag planerat, såsom ett dubbelt skrivhuvud, belysning och ett stabilare Z-gantry.. det kanske kommer blogguppdateringar kring detta i framtiden.